Det var en gång....

Har ägnat en stund åt att kolla igenom lite bilder från sommarens husbilssemester till Lofoten. Då kunde jag konstatera att det finns många sätt att ta sig fram på. Det här verkar inte vara det enklaste - enhjuling i regnväder!

Jag minns när jag fick min första tvåhjuling, en liten vinröd minicykel. Det var mormor som kom med den och jag kunde väl ha varit bara runt 4 år. Det gick ganska kvickt att lära mig cyklandets konst, mamma och pappa fick fungera balanshållare.
Ett tu tre så blev jag rätt övermodig och skulle stolt cykla till grannarna, Vikars, som bodde bara hundra meter bort genom skogen. Men helsikes elände, jag försökte stå och trampa och se det straffade sig, halkade av pedalerna och höll på

att bli dubbelt så lång! Kan försäkra att jag skrikandes, gråtandes sprang hem till mamma och den dumma cykeln fick stå oanvänd ett bra tag, åtminstone tills jag läkt ihop i mitten. 🚳
Nu är jag rätt bra på att cykla och tar inga risker - sitter säkert på sadeln!

Fotot är mitt eget och den söta teckningen på cyklisten har jag lånat på nätet.

6/100