R.I.P. Tjorven

Ja igår så fick vi lov att avliva den ena katten vi hade. Det började redan förra lördagen med att hon inte ville äta eller bajsa. Vi gav henne ägg, köttfärs mm men inget ville hon ha. Så på onsdagen så tog vi och åkte till veterinären i Malung. Det konstaterades att hon hade jättehög feber och naturligtvis mager. Hon fick febernedsättande och antibiotika och en vitaminspruta. Hon blev lite bättre med åt fortfarande inte.

Så igår när jag satt vid datorn så hörde jag konstiga ljud inne från Sannas rum. Katterna brukar ju vara där o leka så jag ropade att dom skulle lugna ner sej (och det brukar dom göra då) men ljuden forsatte så jag gick dit. Då låg Tjrven på golvet och kramapde väldigt. Jag ringde vererinären som sa att jag fick komma med en gång. Packade in den då helt apatiska katten i buren och hämtade Sanna som var i stallet.

På vägen till vererinären så krampade hon ytterligare 2 gånger. Vi kom fram och han tittade på henne. Han kunde inte säjja direkt (utan en massa prover som skulle vara så dyra) vad som var fel på henne. Hon hade undertemp och vinglade när hon försökte gå. Han sa att vi kunde försöka med ännu en medicin. Sagt o gjort, hon fick mer medicin och han sa att om hon fortsatte krampa så kunde han skriva ut kramplösande (vi var nog lite inne på att det var epilepis hon kunde ha).

Vi satte oss i bilen för att köra de 4 milen hem. Men när vi hade kommit mer än halvvägs så hade hon hunnit krampa ytterligare 3 gånger. Jag sa till Sanna att det är inget värdig liv som hon har och jag stod inte ut med att se henne lida så. Sanna höll med, så vi ringe till vererinären och bad att få komma tillbaka och avliva henne. Vi vände bilen (och det var F*n inte det lättaste med all trafik som var, vasalopp ni vet) och åkte tillbaka.

Hon fick en spruta och somnade in så stilla. Men fy va jobbigt det var. När vi kom hem utan katt så sprang Madicken (den andra katten) runt och letade efter henne och det har hon gjort hela natten.

Så nu (som Sanna o Alex säjjer) så sitter hon där uppe tillsammans med Ronja och hennes ungar och tittar ner på oss. Sanna frågade om jag trodde att alla djur kom till trappalanda.

Ja vad säjjer man?