Just nu känns det ypperligt!

Lillebror är lyckligen opererad och det känner jag mig SÅ tacksam för! Och inte bara jag; nej, vi är glada allihopa. Idag har han flyttats till öppen avdelning och det bär väl av hemåt (Falun eller Mora) strax efter helgen. Enligt uppgift är ansiktet igenmurat, men när han lyckas öppna ögonen så ser han också! Härligt. Marita säger att han är drogad, pratsjuk och högljudd. Han ville t.o.m gå ut!!! Ja, det går nog över i takt med att medicineringen minskas, men 'he is back to life again'! Det har varit oroliga dagar/veckor.

I helgen, fre-sön, är det höstmarknad. Då kommer lillasyster med sambo och pippisar hit. Det ska bli roligt, det är inte alltför ofta som vi träffas. Men marknadshelgerna brukar jag se alla barn och barnbarn, så även i år hoppas jag. Nu bor vi ju 'mitt i smeten', gångavstånd till allt. Kanske att jag inhandlar någonting i år, det brukar bli assint. Säkert några munkar (men de brukar vara frusna, inte alls så gott) så vi har till kaffet. Sockret till trots!

Kommentarer

Brittis sa…
Instämmer! Jag har verkligen gått som i en dimma de här 2 veckorna sedan vi fick veta hans sjukdom. Nu får vi hoppas att även rehabiliteringen går spikrakt.
En sak är i alla fall säker - vi har en sjukvård som är fantastisk och de två team som genomförde operationen är verkligen värda att hyllas. Så och personalen på avdelningen som nu får tampas med hans nya, speedade personlighet.

Populära inlägg i den här bloggen

Åh vilken lycka!

Tuvsippa