Kallt var det minsann

att stå och vänta på start och sen på målgång. Det var riktigt mycket publik och stämningen var det inget fel på, dessutom en duktig conferencier som pratade på både svenska, engelska och franska, kanske italienska också...

Så småningom gick starten, eliten först, de hade upp till 129 på sina nummerlappar. Gissa vem som hade 128 och 129! Jodå, det var Marit och hennes väninna Katarina. Nio km skulle de springa med snöskorna på fötterna och uppför slalombacken också. De fixade det! I lös nysnö och allmänt jäkligt. Nåja, temperaturen var ju bara runt -5 så det var ok, och inte snöade det heller.
Jag lyckades få några bilder, håll till godo!

Två lyckliga tjejer efter målgången.

Snön sprutade om de startande

...och en deltagare hade 'riktiga' snöskor!


Kommentarer

Brittis sa…
Jag stod vid bron och spanade. Men inte såg jag Marit, inte. Kanske inte så konstigt - det var ju många deltagare. Grattis till de båda i alla fall. Det kan inte ha varit ett lätt lopp.

Populära inlägg i den här bloggen

..Du har plats 16 i kön...

Magsjuka

Att leva i nuet